Arbetsskada

Vi har nyligen haft ett väldigt intressant uppdrag – i alla fall enligt mig!

Det handlade om en person som under flera år fått ersättning för en arbetsskada, där hen uppgett att hen inte kunde arbeta. Samtidigt bodde personen i ett annat land. Självklart reste vi dit för att ta reda på hur verkligheten såg ut.

Vi hade minimalt med information att gå på: ett namn och ett foto för identifiering. Men redan första dagen kunde vi lokalisera personens bil, ta reda på vem hen bodde med, samt samla in annan relevant information.

Dag två lyckades vi följa efter personen till hens arbetsplats – och här blev det riktigt intressant. Arbetsplatsen visade sig vara ett skyddsobjekt i utlandet, vilket innebar att vi inte kunde filma eller ens gå in i närheten. Vi kunde dock konstatera att personen hade egna passerkort, till skillnad från externa firmor som behövde registrera sig via receptionen för tillträde.

På bara två dagar hade vi alltså en tydlig bild – men inte tillräckliga bevis. För att styrka att en arbetsskada inte längre påverkar arbetsförmågan, räcker det inte att visa att personen arbetar – vi måste visa att det är ett fysiskt arbete.

Eftersom vi inte kan dokumentera det inne på arbetsplatsen, överväger vi nu två strategier:

Följa personen fler dagar, olika veckodagar, för att bekräfta ett tydligt arbetsmönster.
Observera fritidsaktiviteter: gymbesök, tunga lyft i vardagen, fysiskt krävande hobbyer eller vardagssysslor – alla dessa kan ge oss värdefulla bevis.

Det kräver kreativitet i sådana situationer. En utlandskollega skämtade om att ställa två stora vattenbehållare framför bilen för att ”få se om personen orkar flytta dem”. Jag skrattade – men idén var faktiskt inte dum alls 😉